Visar inlägg med etikett Boken. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Boken. Visa alla inlägg

tisdag 20 januari 2009

Stolt Amerikan

Det här är en dag som jag måste erkänna att jag är stolt över att vara amerikan. Jag har fått vara med om något historiskt.
Jag var tvungen att åka till banken på morgonen och var ganska irriterad över det. Jag hade mer ställt mig in på en dag framför TV'n och egentligen är det också vad som hände. Banken tog visserligen längre tid än jag hade tänkt mig men jag kom hem exakt 3 minuter innan vice presidenten svor sin ed. *puh*, jag hann. Sedan har jag suttit framför TV'n hela dagen. Nu har jag tagit en liten bloggpaus för att sedan, när jag är klar gå ner och fortsätta titta på TV... tills jag somnar.
Jag vart nämligen måttligt road när telefonen ringde klockan 4 imorse. Nu har nya ägarna av Poppelhaga även dragit dit grävmaskiner och det är ett jävla ståhej. Jag kan inget göra åt det! Men sedan vart jag irriterad och klarvaken. Kollade mailen och hade fått mail ang Bäckseda Ryttarsällskap som jag var tvungen att ta tag i direkt eftersom ridsportförbundet inte har öppet längre än till 12 på dagarna i Sverige så det var precis att tiden räckte... Men sedan var det ju kört att somna om. Låg och surfade lite på nätet från mobilen och myste med hundarna tills mamma gick upp... resten vet ni ju redan...
Tack för all positiv respons med boken också! Jag lovar jag ska skriva så fingrarna glöder på tangentbordet. Tyvärr tar det ju ett tag att komma igenom det här projektet men jag och mamma kom faktiskt fram till att måndagar får framöver bli skrivardag... återstår att se hur bra det går med det...

måndag 19 januari 2009

MLK Day

Hur många av er läste rubriken Milk day? Fel fel fel... Martin Luther King day står det för. Det är helgdag här i USA... fast jag undrar hur mycket helgdag det egentligen är för jag har tid hos veterinären med Crispy klockan 2. Banker och sånt har stängt det vet jag... Imorgon är Inauguration day. Dagen då Barak Obama blir president. Ganska häftigt att få vara i landet och följa allt live på TV (på normal tid). Man har pratat om det här i dagar redan men idag är det värre än vanligt. att det är MLK day också gör ju inte saken bättre... Visste ni förresten att medans Barak Obama svär sin president ed i en ände av Vita huset så i andra änden försegår ett förbrilt flyttarbete. På 5 (!) timmar ska familjen Bush's alla saker UT och Obama's alla saker IN. När Obama kommer på kvällen/natten så ska dom komma till ett färdigt hem UTAN FLYTTLÅDOR! Jisses vilken process och vilken planering säger jag bara... Men familjerna får stå för flyttkostnaderna själva! Som ni säkert har hört så kommer familjen Bush att flytta hit till Dallas och det är en ganska stor sak här i Dallas faktiskt. Inte så konstigt, han flyttade från Texas och flyttar ju bara hem igen efter 8 år "på rymmen"...

Det är också en massa snack här om vad Mrs Michelle Obama ska ha för klänning på sig imorgon på balen. Det är ju självklart hemligt in i det sista. Men klänningen får hon bekosta själv och sedan skall denna klänning överlämnas till ett museum. Hon får inte behålla den själv. På det museumet finns alla klänningar som The First Lady har haft på sig på inauguration day...

Nog om det... dagens bomb härifrån är väl att Poppelhaga nu är sålt. Vi är absolut inte nöjda med affären, känner oss ganska överkörda av både köpare och Cronholm Gårdar. Nya köparna tar över gården 13 februari men har redan börjat härja på Poppelhaga och rivit ner staketen har vi hört ryktesvis. Det känns verklgien skittråkigt att vi knappt har fått handpenningen så börjar dom att härja där uppe. Mer om detta kommer jag inte att skriva än att tyvärr har vi inte fått den summa pengar som vi önskat så jag kommer inte att kunna få mig ett nytt hem på ett tag. För att det ska kunna överhuvud taget kunna tänkas över måste min gård även bli såld vilket inte kommer ske på lång tid. Vi är verkligen missnöjda med dom här mäklarna. Jag har redan nu börjat tänka på att avsätta en dag i veckan där jag bara ägnar mig till min kommande bok som jag ska skriva om denna flytt. Det finns så mycket detaljer som jag inte har kunnat skriva på bloggen som jag ändå vill ska komma ut i luften så en bok kommer nog komma tids nog. Problemet är väl mer egentligen att folk kommer inte tro på allt jag skriver. Klok nog har jag varit och började skriva dagbok och noteringar redan när beslutet togs om att flytta, november 2007. Om någon däremot frågar mig om jag ångrar att jag flyttade: NEJ NEJ och åter NEJ. Jag stormtrivs häröver. Men så fort man har med Sverige att göra så går det så trögt. Att mamma ska över till Sverige på torsdag tycker varken hon eller jag är skoj. Och att hon ska till Skåne - nej det lär inte ske kan jag säga. Mäklarna har fullmakt att fixa affären så hon ska inte ens behöva se dom gamla minnena en gång till!

Här över kämpar vi vidare. Jag måste få igång företaget men det är verkligen inte lätt. USA's ekonomi är inte så bra här heller och inte gör det saken bättre att företag man försöker få tag i inte kan göra vad dom ska heller. Jag försöker få igång brodyrmaskinerna men den enda strular som satan. Det verkar som om motorn har pajat helt och hållet. Ringer till dom som kan laga den och då får man till svar att man måste ha ett kontonummer hos dom. Mailar dom informationen och inte ett skit händer. Ska ringa dom imorgon igen och se om dom kan få tummen ur röven någon gång för nu har dom försenat mig hur länge som helst. Jag trodde att båda maskinerna skulle funka så jag kunde vara igång och jobba 1 februari men det finns inte på kartan nu tyvärr. Jag är så jävla besviken över det. Och lika mycket för att jag inte har kunnat göra något åt det.

Jag vill ju börja tjäna pengar så jag någon dag kan köpa en sån här:

Men den kostar 350 000 SEK så jag kommer få jobba hårt och länge för att ha råd med den. Dom fjuttiga $80 jag tjänade igår räcker inte långt. Jag får nog fortsätta att drömma om en sådan ett tag till helt enkelt...

Men något jag är väldigt tacksam för är dom här:


När jag känner att det blir för mycket skit så går jag in och sätter mig en stund hos dom. Dom kravlar mer och mer nu och börjar också bli lite roliga. Crispy lämnar valplådan mer och mer men är fortfarande mycket mån om sina små liv. Får se hur många valpisar som stannar sedan *hehe*...

Nu ska jag gå ner och se vem som ringde på dörren...