Nu ar det sa har att jag har kopt en ny dator och har finns inte vara tre sista bokstaver sa nu kanske ni far det lite klurigare att lasa det har. Det ska finnas nagot satt att skriva dom men jag har inte finulat ut dom annu men det kommer... hoppas ni fattar anda vad jag skriver... ni vanjer er nog...hoppas jag...
I morse borjade jag dagen i stallet. Red Hanniball i ca 25 minuter. Gick mycket battre an i forrgar. Han var mycket mjukare i bagge varven och jag hade sa roligt. Sedan var det meningen att jag skulle aka till Rockwall for att skicka lite saker. Pratar med mamma i telefon nar hon plotsligt sager "det gar en skunk pa garden jag maste skjuta den" men vad hon menar med skjuta ar att ta kort *haha*. Men det tanker ju inte jag pa till en forsta borjan utan ringer Jim som ar en granne i omradet. Han ar f.d. Sheriff i Dallas. Han skulle bara fixa en sak sa skulle han komma. Jag kopte hundmat och beslot mig sedan for att vanda om hemat istallet... kom bara till Terrell helt enkelt... Aldrig har val vagen hem varit sa lang som nu. Nar jag kom hade Jim precis kommit. Skunken visade sig vara en mamma med sin unge men nar den hade fatt syn pa mamma sa hade den stuckit sa den sag vi inte. Daremot fick mamma testa och skjuta vapen... att se mamma med vapen i handen var lite ovant...
Fraga mig inte vad dom heter, vapnena assa, men den har fick mamma skjuta och herre javlar vad det small. Vi stod under plattaket i stallet och det ringde rejalt i oronen efterat. Om skunken var i narheten sa var den inte kvar lange. Att tillagga var att alla hundar var inne sa ingen var i fara *fniss*
Dom har tva holl mamma bara i. Jim hade sakert med sig amunition till dom eftersom han alltid har dom i bilen men han ska komma tillbaka en annan dag och lara oss ordentligt. Att tillagga var att mamma hade ganska ont i axeln efter skottet... det var alltsa inte ratt vapen helt enkelt...Nar Jim hade akt akte jag och mamma ivag till Rockwall for att skicka paketen och ata lunch. Nar vi kom hem hade jag fatt upp staket runt kjolen pa huset sa jag ville slappa ut hundarna som dom "ska vara" vilket skulle visa sig vara jattedumt. Question var lite for nyfiken och tog huvudet igenom staketet. Japp fick tag i det och drog och drog och drog och lyckades pa nagot vanster att dra igenom Question igenom staketet. Sedan akte Question som en trasa mellan dalmatinerna. Jag lyckades komma emellan och skydda Question. Dock kom min tumme emellan och den ar ganska ordentligt biten. Men det ar inget mot hur Question mar. Han har inga oppna sar som behovde fixas men jag kan bara tanka mig hur hans stackars kropp har det. Att saga att han blivit overkord av ett anglok racker inte. Han blev snabbt satt pa Rimadyl och far lugn och ro. Jag haller honom under strikt uppsyn och han far vara ifred ett bra tag framover. Usch, jag hor hans skrik i mitt huvud. Min tumme kommer jag ocksa fa ha lindad. Ett sar ar djupt men inte tillrackligt brett for att sy (som tur ar). Men imorgon kommer det att vara en tjock tumme... Stelkrampsspruta har jag som tur ar for den fick jag innan jag akte till Caribien forra aret! Jag fattar inte vad Japp har emot Question... dom ar ju lika glada hundar!!!
Nu under kvallen slappte jag dom ut bredvid varandra igen (Question var inne) och pa nagot satt har dom lyckats oppna grinden emellan dom. Det upptackte inte jag forran jag skulle ta in dom och inser att SHIT, BILLAN!!! Hoppsan och Japp har tidigare varit tuff mot Billan men som tur ar har det gatt bra den har gangen... Vad ar det da som har utlost det tidigare braket? Nu har jag varjefall lyckats sakra upp sa att det som hande inte ska kunna handa igen...fy fan...
Nu sitter jag har och uppdaterar och installerar den nya datorn. Det ar mycket man ska ha over fran den gamla till den nya. Man far vara glad att det var vanster tumme som skadades for den anvander jag inte nar jag skriver pa datorn... ibland far man ha tur :)
I morgon ska det bli ovader har sa vi far se om det blir nagon uppdatering, beror pa om vi har satelit eller inte...
Kramiz
