Visar inlägg med etikett Tokigt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Tokigt. Visa alla inlägg

fredag 25 september 2009

Sjuka hundar

Redan i morse mottes jag av bajsdoft nar jag steg ur mitt sovrum... jaha... kom pa att jag nog hade gett valparna lite mycket och lite sen middag igar kvall sa jag fick skylla mig sjalv. Men det var bara att borja stada.

Vid tio akte jag och mamma en tur till Dallas och kopte trad. Vi har 36 trojor att brodera till veterinarkliniken och jag kom pa att det var ju valdigt jobbigt nar vi bara hade en trad. Da kan man bara ha en maskin igang men jag hade hort om ett stalle som salde brodyrtrad sa vi begav oss dit. Jag trodde det skulle vara i Rockwall men det visade sig vara i Garland. Nar det var gjort akte vi anda till Rockwall for att fixa oljan pa bilen. Nu nar den ar ny sa far man gora det valdigt ofta :( eller sa kor vi valdigt mycket! Nar jag var dar ringde Carol fran sportaffaren. Hon hade fatt in ett par filtar som skulle kommit igar och det var lite brattom med dessa... jag sa att jag skulle komma forbi pa hemvagen. Dock tog det lite langre tid hos verkstan an vi hade tankt oss sa jag kom inte darifran forran halv fyra. Nar jag kom fram fick jag veta att dom behovde vara fardiga IDAG!!! Tjejerna som skulle ha dom skulle aka pa tavling imorgon och behovde dom... det var bara att slanga sig hem. Nar jag kom hem mottes jag av en mindre trevlig sak... Candy hade spytt som en gris och haft diarre och Dumle hade inte rort sin frukost... Dumle ar alltid den forsta att slanga i sig maten sa det ar inte likt honom att inte ata... Bada hundarna ar pigga och glada i ovrigt men det ar valdigt markligt... Nu svalter jag dom over natten sa far dom lite uppblott mat i morgon bitti med lite goda bakterie flora pa imorgon sa far vi se om det hjalper... men nagot sager mig att det ar nagot konstigt med maten...
Sedan var det bara att stressa vidare med brodyren. Sjalvklart vart stressen for stor och jag sydde fel! Svordommarna flog ur munnen kan meddelas. Det var en brodyr som jag glomt vanda. Men min kara mamma lyckades radda roven pa mig och spratta upp det sa det loste sig. Kunden vart nojd varjefall :)

Annars har dagen varit ganska lugn. I morgon ska jag och mamma brodera dom dar 36 (jobbiga) trojorna... men vi har sagt att vi ska samarbeta sa gar det nog smidigt...

söndag 20 september 2009

Sheriffen pa besok

Sondag... det ska vara en vilodag var det nagon som sa... inte har! I dag var min brodyrdag! Jag har en leverans som skall vara klar i morgon sa det var val bast att gora den idag. Nar jag precis kommit till broderian fick vi aterigen besok!
Det har ar Nova... det ar en av grannarnas hundar... ja eller enligt dom sjalva, varg... Det ar tredje gangen HAN (jag tycker att Nova ar ett flicknamn...) kom hit den har veckan. Dom tva tidigare gangerna har vi bara akt och lamnat tillbaka honom men idag sag jag att han inte madde bra. Hela bogen pa hoger sidan var sarig och infekterad. Jag har sett saren tidigare men det har inte varit sa har daligt. Det jag reagerade pa igar nar jag korde tillbaka honom hem senast var att han absolut inte ville hem. Ville inte hoppa ur bilen, ville inte ga in genom dorren, allt bara kandes fel sa jag var inte sa fortjust i att bara aka hem med honom igen. Jag sag monstret - han skulle komma tillbaka igen. Men Nova var jattehungrig och aven fast man inte ska sa kunde jag inte lata bli att ge honom en skal mat och vatten och han at gladeligen i sig maten :) Han fick (trots stanken av skunk) vara med mig i broderian en stund sa jag fick grubbla pa vad jag skulle gora. Jag beslot mig for att ringa sheriffen... jag har ju ingen aning om mina rattigheter eller skyldigheter i ett sant har fall och att Nova hade klada var valdigt tydligt. Det tog en timme och sa kom tva fran sheriffen. Jag berattade situationen och vart jag hade lamnat hunden tidigare. Dom akte dit och pratade med kvinnan. Efter en stund kom dom tillbaka med agaren som nog borjade tycka att det blev lite pinsamt. Jag sa till henne att jag vill inte braka men jag vet inte mina rattigheter i ett sant har fall men jag ser att hunden behover vard. Hon fick ett alaggande av sheriffen att hunden/vargen skulle tas till veterinaren i nasta vecka och skulle hallas inomhus tills dom kunde fixa ett inhangnat omrade for honom. Om han nu skulle komma tillbaka till mig sa maste jag ringa Sheriffen och meddela att hunden aterigen ar los... Det gjorde lite ont att lamna ifran sig hunden samtidigt som det inte ar mitt problem... men vem vet, historien ar nog inte slut... Agaren vart inte arg pa mig men nog lite irriterad over att jag blandat in sheriffen. Jag vet varejfall att Nova fatt mat och vatten. For egen del var det bara att ga hem, kla av sig pa trappan och slanga in kladerna i tvatten och sig sjalv i en dusch...

Som sagt, resten av dagen har bara varit brodyr men jag har blivit klar varjefall...
Ikvall kommer Jain och Marty over for Marty vill titta pa fotboll pa mammas TV. Det ar en stor match som Dallas Cowboys spelar och den vill dom se pa stor TV... Jag ska tvatta Daim... Han har tre bitsar pa ryggen som har varat en del idag... imorgon far han folja med till veterinaren och fa lite piller for det... stackars liten pojke...

fredag 4 september 2009

Krossad bakruta

Ibland ar det troll ute. Ni vet sadana dagar som inte ar daliga dagar utan det bara hander saker sa allt blir halvtokigt... eller heltokigt...

Mamma hade stadat bilen och skulle backa ut den... missar den stora containern som stod dar och PANG BOM KRASCH...

Egentligen var det inte rutan hon korde in i utan hon fick ett utstickande handtag pa containern preciiiiiiiiis under rutan sa rutan sprack. Ni ser att det ar en liten bula dar... 1 milimeter langre ner och rutan hade klarat sig... jaha... och vi skulle aka till stan och handla och fixa men sa vart det inte. Mamma ringde Chrysler som visste en kille som borde ha en passande ruta. Mamma ringde honom och ibland ar trollen snalla. Jo da, han hade en sadan ruta. Han skulle bara aka och hamta den och komma efter lunch. Hur mycket flyt som helst! I kvall kommer Daniel och alternativet var att forsoka hyra en bil. Men nu loste han ju allt! Skont ocksa eftersom det ar rod helg har i USA. Labor Weekend sa mycket har stangt och pa mandag ar ALLT stangt. Sa det var skont att fa det fixat idag :) Vi slapp hyra bil varjefall!

Resten av dagen har gatt med brodyr och stadning. Det behover ju vara liiite fint nar man far gaster hela vagen fran Sverige. Daniel landar inte forran 21:26 ikvall sa det blir en sen kvall ikvall...

måndag 31 augusti 2009

Nya glasogon

Mamma och jag var idag ivag och hamtade mammas nya lasglasogon. Jag kunde ju inte halla mig utan var ju tvungen att borja prova nya glasogon... jag och mamma hade otroligt roligt! Nar mamma satte pa sig dom har brot jag ihop fullstandigt...

Jag sag val egentligen inte battre ut i dom har...


Men vi skrattade sa vi hade ont i magen! Tank vad glasogon kan gora med ens utseende egentligen...

Annars har jag broderat 28 kepsar. Sa trakigt. Vissa arbeten ar sa trakiga och det har var verkligen ett av dom. 16 av kepsarna skulle det bara sta WP pa och dom var trakiga innan och bordyren dom valt gjorde det inte direkt roligare heller men jobbet blev gjort och blir levererat i morgon :) Hoppas kunden blir glad varjefall...

onsdag 26 augusti 2009

Marklig dag

Hej!

Nu ar det sa har att jag har kopt en ny dator och har finns inte vara tre sista bokstaver sa nu kanske ni far det lite klurigare att lasa det har. Det ska finnas nagot satt att skriva dom men jag har inte finulat ut dom annu men det kommer... hoppas ni fattar anda vad jag skriver... ni vanjer er nog...hoppas jag...
I morse borjade jag dagen i stallet. Red Hanniball i ca 25 minuter. Gick mycket battre an i forrgar. Han var mycket mjukare i bagge varven och jag hade sa roligt. Sedan var det meningen att jag skulle aka till Rockwall for att skicka lite saker. Pratar med mamma i telefon nar hon plotsligt sager "det gar en skunk pa garden jag maste skjuta den" men vad hon menar med skjuta ar att ta kort *haha*. Men det tanker ju inte jag pa till en forsta borjan utan ringer Jim som ar en granne i omradet. Han ar f.d. Sheriff i Dallas. Han skulle bara fixa en sak sa skulle han komma. Jag kopte hundmat och beslot mig sedan for att vanda om hemat istallet... kom bara till Terrell helt enkelt... Aldrig har val vagen hem varit sa lang som nu. Nar jag kom hade Jim precis kommit. Skunken visade sig vara en mamma med sin unge men nar den hade fatt syn pa mamma sa hade den stuckit sa den sag vi inte. Daremot fick mamma testa och skjuta vapen... att se mamma med vapen i handen var lite ovant...
Fraga mig inte vad dom heter, vapnena assa, men den har fick mamma skjuta och herre javlar vad det small. Vi stod under plattaket i stallet och det ringde rejalt i oronen efterat. Om skunken var i narheten sa var den inte kvar lange. Att tillagga var att alla hundar var inne sa ingen var i fara *fniss*

Dom har tva holl mamma bara i. Jim hade sakert med sig amunition till dom eftersom han alltid har dom i bilen men han ska komma tillbaka en annan dag och lara oss ordentligt. Att tillagga var att mamma hade ganska ont i axeln efter skottet... det var alltsa inte ratt vapen helt enkelt...

Nar Jim hade akt akte jag och mamma ivag till Rockwall for att skicka paketen och ata lunch. Nar vi kom hem hade jag fatt upp staket runt kjolen pa huset sa jag ville slappa ut hundarna som dom "ska vara" vilket skulle visa sig vara jattedumt. Question var lite for nyfiken och tog huvudet igenom staketet. Japp fick tag i det och drog och drog och drog och lyckades pa nagot vanster att dra igenom Question igenom staketet. Sedan akte Question som en trasa mellan dalmatinerna. Jag lyckades komma emellan och skydda Question. Dock kom min tumme emellan och den ar ganska ordentligt biten. Men det ar inget mot hur Question mar. Han har inga oppna sar som behovde fixas men jag kan bara tanka mig hur hans stackars kropp har det. Att saga att han blivit overkord av ett anglok racker inte. Han blev snabbt satt pa Rimadyl och far lugn och ro. Jag haller honom under strikt uppsyn och han far vara ifred ett bra tag framover. Usch, jag hor hans skrik i mitt huvud. Min tumme kommer jag ocksa fa ha lindad. Ett sar ar djupt men inte tillrackligt brett for att sy (som tur ar). Men imorgon kommer det att vara en tjock tumme... Stelkrampsspruta har jag som tur ar for den fick jag innan jag akte till Caribien forra aret! Jag fattar inte vad Japp har emot Question... dom ar ju lika glada hundar!!!
Nu under kvallen slappte jag dom ut bredvid varandra igen (Question var inne) och pa nagot satt har dom lyckats oppna grinden emellan dom. Det upptackte inte jag forran jag skulle ta in dom och inser att SHIT, BILLAN!!! Hoppsan och Japp har tidigare varit tuff mot Billan men som tur ar har det gatt bra den har gangen... Vad ar det da som har utlost det tidigare braket? Nu har jag varjefall lyckats sakra upp sa att det som hande inte ska kunna handa igen...fy fan...
Nu sitter jag har och uppdaterar och installerar den nya datorn. Det ar mycket man ska ha over fran den gamla till den nya. Man far vara glad att det var vanster tumme som skadades for den anvander jag inte nar jag skriver pa datorn... ibland far man ha tur :)
I morgon ska det bli ovader har sa vi far se om det blir nagon uppdatering, beror pa om vi har satelit eller inte...
Kramiz

måndag 24 augusti 2009

Hoppsan, vad har gett mig in på?

Igår var det full rulle... På morgonen kom hovslagaren. Mamma hjälpte mig att ta in alla hästar. Dom skötte sig riktigt bra faktsikt allesamman :) Kay kom över för att visa sin kompis Michelle mina hästar. Hon knatade plötsligt in i stallet när hovslagaren och hans fru var där. Att tillägga är att frun är hon som har bott på vår gård tidigare och hon som har byggt stallet. Mitt i alltihopa slänger Kay ur sig "det här stallet är så dåligt gjort, bara några lampor, golvet är rivet åt fel håll...". Jag trodde jag skulle dö. Jag fick hovslagarens fru uppmärksam på mig istället och tror inte att hon hörde så mycket av vad Kay vräkte ur sig... kalla om pinsamt. Jag sa det till Kay sedan att det nog inte var så smart gjort för hon som byggt stallet stod ju där och jag tror hon skämdes... så kan det gå... jag tror inte det är någon större skada skedd men det var något pinsamt...

Kay och Michelle kom tillbaka strax efter lunch, vi hade lovat att bjuda dom på lunch. Michelle har själv hästar och håller på med dressyr vilket är jätteskoj. Hon lyckades lura med mig på att åka och tävla den 26 september med Hanniball!!! Jisses amalia... vad har jag nu gett mig in på? Det är typ som våra lokala LB:or så det är inte någon större tävling alls, tvärt om men faktum tävling är ändå tävling när man är idiot och tävlingsmänniska som jag... men det ska också bli skoj måste jag erkänna. Det ger mig som sagt ett litet mål i ridningen, även fast jag inte tänkt att jag skulle tävla förräns 2010... Det är ju ändå 4 år sedan sist...

Senare på eftermiddagen kom Åsa och hennes man Pontus och deras dotter Linnéa på besök. Det var supermysigt. Dom hade med sig den godaste tårtan jag har ätit sedan jag flyttade hit. En cheesecake med blåbär, kiwi och jordubbar. Å så god den var!!!

Idag var det måndag igen då... jag hade planerat dagen nästan in i sekunden och det har faktiskt blivit som jag tänkt mig... upp och sätta igång med brodyren. 8 handdukar och 10 tröjor skulle fixas... Crispy fick följa med till "jobbet" vilket hon tyckte var jättemysigt

Klockan två var jag klar med brodyren. Skönt för att resten av den orden kommer i morgon... 20 kepsar... tjohoo...
Gick hem och hämtade kameran och gick ut i hagen för att fota hästarna. Framförallt fölen. Dels så ska man fota dom här och skicka in korten tillsammans med registeringspapprena och dels så har jag fått en förfrågan på Smiley som också ville ha mer kort på henne... jag tror väl inte det ger så mycket men man får henne ju aldrig såld om man inte skickar några bilder. Mamma skulle åka till ögondoktorn och skulle åka förbi Walmart på vägen hem och köpa fotopapper till mig. Hos ögondoktorn skulle det avgöras hurvida hon får köra bil eller inte i USA... inga problem, hon behöver ha glasögon (men det är ju många som har) och sedan är det bara att knalla och ta det där amerikanska körkortet! Det var så skönt med sådana positiva nyheter. Mammas synnerv skadades ju i trafikolyckan för ett par år sedan så vi var väldigt osäkra på vad dom skulle säga...
När mamma kom hem gjorde jag färdigt alla papprena och korten så det är bara att skicka imorgon :) Så skönt att ha det avklarat!!!

Nu när jag har sagt att jag ska åka och tävla om en månad så får väl jag och Hanniball komma igång lite...

Så här ikväll var det på med ridkläderna och ge sig ut i stallet. Testa den nya hjälmen jag köpte för ett par veckor sedan - den var superskön! Hanniball var stel som 17 i vänstersidan. Han satte sig emot riktigt ordentligt men det lossnade med lite trav. Vi red i typ 20 minuter, det var 30 grader varmt och varken han eller jag har någon kondis kan jag hälsa. Vi var båda lika svettiga när vi kom in igen. Men vi var också lika nöjda tror jag. Det var roligt att rida igen. Nu är planen att rida varannan dag åt minstånne fram till tävlingen så får vi se sedan... det var ju det där med mål och äventyr...

Nu har jag duschat och ska bara ta in valparna och släppa ut dom vuxna hundarna en sväng så blir det natti natti sedan. Det ska verkligen bli skönt efter en sån här toppendag!

fredag 21 augusti 2009

Hundliv del 2


Av mina hundar var det faktiskt bara Co-Co och Japp som badade. Hoppsan doppade tassarna. Daim VÄGRAR gå nära och Crispy likaså. Billan var en bra badare också men resten av "lilla gänget" var inte så värst intresserade av vattnet. Men dom hade skoj, det är ingen tvekan om...

onsdag 15 juli 2009

En bättre dag

Både måndag och tisdag var det troll ute. Inget stämde till 110%. Det är så irriterande. Idag är en mycket bättre dag. Idag funkar det mesta (än så länge).

Jag var ju på möten hela dagen igår och lade bland annat fram mina tre förslag jag gjorde för Sebenza. Dom emottogs väl hyfsat fick jag känslan av. Jag hade nog för höga förväntningar om att han skulle ge mig en order direkt, vilket han självklart inte gjorde - och då blev jag besviken... men dörren är inte stängd, han skulle grubbla lite, och säkert kolla med något annat företag vad dom tar också...

Sedan var det ett annat affärsmöte som var destu roligare. Ev. ska vi få göra (läs: mamma ska sy) påsar till små kylklampar att hänga runt halsen. Det kan bli en riktigt stor order om vi har tur och vi har inte haft mer än tre dagar på oss att göra prover och leta tyger så det har varit ganska stressat. Vi hittade inte riktigt rätt tyger heller så mamma tog och gjorde prover av det hon hade hemma. Men dom blev väldigt väl emottagna. Dom var supertrevliga att prata med och det var ett riktigt roligt möte!

Resten av dagen var bara skit. En snickare från Vollsjö mailade och sa att han skulle ha pengar helt plötsligt, jag fick veta att jag inte får betalt för en annan order förräns i mitten av september (!) trots att den redan är klar, bara för att dom har beställt varorna snabbare än vad dom skulle gjort. Skattemyndigheten vägrar att emotta mammas överklagan, trots att det faktiskt är dom som gjort fel. Det känns som man är en pengagris så fort det rör sig om något svenskt. Det är bara att slå och sparka tills pengarna kommer ut och sedan roffa åt sig så mycket det bara går. Varesej man har rätt till det eller inte. Och vem bryr sig om jag får betalt - jag är ju ändå så rik så jag kan lätt vänta med pengarna tills september... eller inte... nej, igår var bara en trist jäkla dag. På kvällen brakade även internetuppkopplingen ihop här hemma.

I morse när jag vaknade sa jag dock att det här ska bli en bra dag och än så länge har det varit det faktiskt. Jag har fått gjort om dom berömda kepsarna och kommer nu att lämna ifrån mig inte bara rättstavade kepsar utan också kepsar som jag tycker blev snyggare än dom felstavade...


Dels så gjorde jag stora bokstäver på namnet och hela brodyren är lite bredare. Så nu är det bara hoppas att kunden är nöjd och jag får betalt för dom varjefall... Det som var skönt var också att dom här kepsarna gick som smör i solen att göra. Inga problem alls. Klockan nio imorse var dom klara :)

Resten av den här dagen ska jag bara ta det ganska lugnt har jag tänkt. Lite städ här hemma och så är väl typ det mesta jag kommer palla med känns det som. Efter två negativa dagar så kan det vara skönt att inte göra så mycket. Mina måsten har jag gjort och kunden kommer aldrig få veta att jag fått göra om dom...

Nu är det lite hundpyssel som gäller, klockan börjar bli VARMT och då får dom komma in dom små liven!

Jo förresten... jag håller på att sakta gå över att använda min andra mailadress cilla@daimilus.com istället för gmail adressen. Jag kommer alltid kolla gmailadressen och så men kommer försöka skriva från den andra varejfall... Om ni vet med er att jag kanske har någon uppgift som inte stämmer eller vill komplettera uppgifterna, adress, telefonnummer, e-post eller om ni vill läggas till/dras ifrån på bloggmaillistan så säg till! Det är alltid lätt och bra att få det rätt från början!

Ha en bra dag!

måndag 13 juli 2009

Måndag... denna jävliga måndag

Klockan är nu 16:05 och jag har precis kommit hem från en liten rundtur... och resten av dagen kommer jag att hålla mig inomhus. Vi har idag bräckt årets värmerekord. Just nu är det 108 grader Farenheit varmt ute... det är exakt 42,2222222222 grader Celsius. Inte nog med det så är det inte så mycket som en liten vind ute vilket gör att det känns som att det säkert är runt 45 grader. När jag var ute var det så varmt så luften brändes runt kroppen. Det gjorde riktigt ont. Det har jag faktiskt aldrig varit med om. Glöm att någon hund får gå ut nu för dom bränner sig! Då får dom göra sina akuta behov inne... Se om det är bättre om en timme ungefär...
Jag var och köpte hundmat och vad ser jag då? Folk i långa jeans!!!! Jag storknade bara av synen...



I morse gjorde jag klart sex kepsar till min hovslagare

Allt bara strulade. Nålarna gick sönder, tråden knäckte, första brodyren jag gjorde vart katastrof och när jag sitter vid lunchen och alla kepsar är klara inser jag att alla är felstavade... det stavas farrier och inte ferrier... jag trodde jag skulle få panik... då hade jag ringt till kunden och sagt att dom var klara men dom ska ändå inte hämta dom förrän på onsdag. Ringde och beställde sex nya kepsar som kommer imorgon så jag hinner göra om dom men det är ju så fruktansvärt irriterande så man smäller av!!! Så jag kommer ALDRIG att stava fel på det ordet mer!!!
Det verkar inte som om jag får betalt för ett annat jobb med massa tröjor jag gjort förräns på väldigt länge... först ska någon kommitté besluta om dom går med på att betala dom eller om medlemmarna själva ska göra det. Och den kommittén har inte möte förräns i mitten av augusti. Tack tack. Så nu har vi sagt att ordrar över $100 skall förskottsbetalas med hälften varjefall. Min snälla mormor har sett till varjefall att jag kan åka och köpa en A/C i slutet på veckan vilket jag ser så mycket fram emot!!! Jättetack mormor!!!! Kay har lovat att hon ska hjälpa mig att installera den för man måste vara två :)

Det går annars riktigt bra med hundarna. Question och Billan bor hos mamma när hon inte är hemma och det går klart över förväntan. Billan är helt överlycklig över att få vara där så det är väl bara att va glad helt enkelt...
Både Hoppsan och Crispy löper ju här hemma. Daim är knäckt. I natt fick Crispy sova hos valparna och Hoppsan i köket. Hoppsan blöder något fruktansvärt just nu så jag vill ha henne där det inte är heltäckningsmatta... en liten liten pluttig bit i köket... men vi får varjefall sova hela nätterna än så länge.

Grannarna fortsätter att städa vidare. Ytterligare ett lass åkte vidare i världen i morse men djuren är kvar... hoppas inte han sätter hoten om att tända eld på huset i verket för då har vi riktiga problem om ni undrar. Men man måste ju hoppas att han fattar vilka konsekvenser det har... men det gäller att hålla sig på sin vakt. Men så länge djuren är kvar är jag lugn...

Mamma har kommit fram till Göteborg varjefall. Imorgon ska hon till läkaren. Jag fick frågan av Pia på FB om mamma var sjuk... nej nej nej då, det här är en obligatorisk läkarundersökning som Amerikanska Ambassaden vill att hon ska ha gjort innan hon kommer dit. Hon måste ha färska papper på att hon inte har Aids eller Tuberkulos eller några sådana sjukdomar. Och så måste hon vaccineras mot lite olika saker. Och det är bannemej ingen billig sak heller. Det är tre kliniker i hela Sverige som får göra undersökningarna. Göteborg var den enda som hade öppet nu i sommar. Undersökningen kostar 5000 spänn och beroende på hur många vaccinationer hon har (hon har inga) så får hon betala ca 500 kr för varje spruta, hon ska nog ha fyra har vi räknat ut. VEM har någonsin lagt ut 7000 spänn på en läkarundersökning i Sverige????????? Det är ju rena rånet!!! Tur att man fick veta det i förväg säger jag så man inte står där och inte kan betala...

I morgon blir en spännande dag. Jag ska först åka till Prestonwood Networking Group och där ska jag prata med han som ville ha prover på patchesarna som jag gjorde igår. Sedan ska jag vidare på ett annat affärsmöte som också det förhoppningsvis ska kunna leda någonvart... det återstår att se...

Glöm inte tävlingen med sloganen... ett par har jag fått in men fler behövs... En slogan på engelska och huvudsaken är att Daimilus Embroidery är med på något sätt...

måndag 22 juni 2009

Måndag - del 2

Hej igen!

Fortsättning på dagen... när jag var klar med bloggandet här gick jag ut och tog tag i ett problem som varit ganska så jobbigt... AGDA... Men nu jäklar skulle jag få maskinen till att funka. I går tjöt den om ett fel och efter ett mail till Sverige fick jag svar och hjälp med det problemet. Så idag började jag om. Då börjar hon tjuta om ett annat problem. Jag orkade inte ens gå och kolla vad det var för fel utan ringde direkt till Perry på ACG som med lite god vilja hjälpte mig igenom problemet och till slut fick vi Agda till att faktiskt börja brodera!!!

Sicken glädje det var att få henne till att börja jobba!!! Jag stutsade runt och jublade över att äntligen funkade maskinen!!! Nu kommer arbetet att gå lite mer effektivt när man har två maskiner att jobba med...

Halv elva var jag klar med broderandet... då hade jag gjort en ryggbrodyr och två bröstbrodyrer på en tröja, två brodyrer som ska bli örngott, en provbrodyr till mig själv och en provbrodyr till kund!
In och ta in valparna och sedan iväg till stallet igen och ta in hästarna...

Det var ruggigt varmt och dom ville in och ha mat nu! Det är skönt för dom att få stå i skugga lite och glo ut... Jag gick hem och hoppade i en väldigt skön dusch. Sedan åkte jag och mamma iväg till Mesquite, en förort till Dallas för att köpa lite material som hon ska ha till ett förkläde hon håller på att sy. Vi passade på att äta lunch och köpa vovvemat samtidigt

Halv fyra var vi hemma. Släppte ut dom stora hundarna en stund... ha ha... släppte... nä, rättare sagt sparkade ut dom. Inte hade dom någon som helst lust att vara ute. Efter en kvart tog jag in dom för då höll Daim på att spränga dörren. Sedan fick jag för mig att jag skulle koppelträna valparna... ha ha... först ut var Dumle... han har ju faktiskt gått i koppel förut till skillnad från dom andra.
Det var inga problem... tills vi kom till containern... där tog det tvärstopp, i med backen och vips var han ur kopplet... Cilla svor inom sig. Lika glad var jag för att grannarnas hundar höll käften och för att hästarna var inne. Men Dumle sprang inte så långt. Bara ett par meter ifrån mig men han vågade inte komma till mig för han trodde nog att jag var arg men det var jag inte. Tänkte mest på stackars Yens nya ägare som stod i situationen mitt inne i Dallas och hunden drog... men Dumle han började sakta dra sig hemåt så jag gick efter. Och till slut hade vi gått hem utan koppel och problem. När vi kom till dörren gick han snällt in i huset och så var den sagan liksom slut. Jag satte mig på golvet och han trodde fortfarande att jag var arg men efter en stund kom han fram och vi hade en mysig kelstund tillsammans. Jag vart riktigt imponerad över att han faktiskt gick hem. Han gick inte och nosade på Billan och Question som var ute och brydde sig inte heller om mammas hundar utan sprang runt mig i en stor cirkel. Sedan blev han utsläppt med Q och Billan. Nummer två var Candy. Tyvärr så la jag av mig kameran uppe på staketet när Dumle drog så jag fick ingen bild på henne eller Bounty. Men jag var smart nog att gå in i nedre hagen som vi kallar det för. Skulle samma sak hända för dom så var dom inom inhängnat område. Men det gick så bra så. Lite läskigt tyckte dom det var men sedan gick det prima för bägge. Det tog nästan en timme med alla tre vovvarna... så här glad blev Dumle när dom andra två kommit ut och dom kunde leka

Klockan var runt kvart i sex när jag och mamma gick för att släppa ut fölen. Det var inga problem med det men när jag skulle ta ut Hanniball upptäckte jag att han var helt sårig på bakbenen. Han har nog sparkat sig själv en del och i gallret mot väggen till där Dallas stod. Han var lite varm på utsidan av benet men det var ingen idé att hålla honom inne för han var inte halt. Man kan inte linda benen heller när det är så här varmt tyvärr. Ska ringa veterinären imorgon och se om dom har något liknande Socatylsalva. Någon förresten som vet om den salvan finns kvar på svenska marknaden? Har för mig att den försvann förut? Får hålla koll och se hur han är imorgon men någon träning för hans del blir det inte...
Nu har klockan hunnit bli typ sju på kvällen och kvar återstår väl egentilgen bara att valparna ska ha mat, dom vuxna likaså och kanske jag själv också. Sedan är det väl bara sängen så smått för att börja en ny dag imorgon...
Ha det gott folks!

fredag 12 juni 2009

Zoo, Thunderstorm och Föl

Hej!

Förlåt att vi inte har "hört av oss" på ett par dagar men ni kommer få förklaringen snart... men för att vi ska kunna hålla ordning på allt så börjar vi från början...

ONSDAG 10 JUNI

Jag och Karin beslöt oss för att vi skulle åka på Zoo... vi har två zoon här i Dallas. Först hade vi tänkt att åka till Dallas Zoo men efter en sen rekomendation av Kay så åkte vi till Fort Worth Zoo istället, det skulle tydligen vara bättre. Lite bilder har vi därifrån men vi ska lägga upp ett helt album därifrån för vi fick många bra bilder... Vi hade tre kameror med oss så ni kan ju själva gissa hur många bilder det blev...

Det här var det första som mötte oss... en skitsur chimpans... då undrade man hur det skulle bli...

Men bättre blev det... är dom inte ståtliga så säg?

Hoppsan... din tass är LITEN i jämförelse med denna...

Den här hade hittat sitt egna lilla gömställe där han tog en lur...

Cilla anser att detta är ett självporträtt på henne... vad säger ni?

Karin... hur ska vi kommentera den här bilden? Karin... varför har girafferna inga huvuden? Karin... behöver du gå en fotokurs???? eh... ja...

För att kompensera Karins suveräna bild så får ni här en huvudbild på en av girafferna... vi har haft väldigt roligt åt Karins bild att tre giraffer blev huvudlösa kan tilläggas... Tilläggas kan även att både självporträttet på Cilla (apan) och lejonen är tagna av Karin... så hon kan faktiskt fota...ibland tillägger hon själv...

Det var helt suveränt väder att gå på zoo. Man kände att det skulle komma in ett regnväder men det var molnigt och inte allt för varmt. När vi kom hem var det dags för lite fölhantering...

Karin och Covergirl DW. Den enda fölunge som inte fått grimma på sig är Sugarsmile. Henne har vi fått ta det väldigt lugnt med för hon är dels STOR och dels nästan panikslagen när man går in till henne. Nu börjar det dock bli mycket bättre så vi hoppas att kunna få grimma på henne idag eller imorgon... tji den som ger sig helt enkelt.
På kvällen kom sedan det berömda regnovädret in. Jag tyckte det kunde vara skoj om Karin fick uppleva ett Texas regnväder (och jag ville ha regnet till gräset) och jag blev verkligen bönhörd. I Dallas har man räddat folk med båtar i city för att det kom så mycket vatten. Vi klarade oss hyfsat men det blev inte mycket sömn natten till torsdag. Det åskade och blixtrade och dundrade så Karin vet varjefall vad jag pratar om när jag säger att vi haft oväder... Drygt 40 minuter härifrån hade dom tre tornados men dom slapp vi se skymten av *thank God*. 3000 blixtnedslag på en timme hade vi under kvällen och en stooooor lastbil hade välts av vinden. Jag trodde i mitt stilla sinne att det vädret skulle vara borta tills igår TORSDAG men tji fick jag. Det mullrade och dånade heeela natten och in på morgonen. Det var bara att planera om helt enkelt. Så praktiskt taget hela dagen igår satt jag och Karin och spelade spel och sov ifatt dom timmar vi hade missat natten innan pga ovädret. En riktig mysdag... tills vi upptäcker det här i hagen...

11 dagar för tidigt hade Dardanella fölat ett stoföl!!! FULL POTT!!! Jag trodde inte det var sant. Jag tyckte det skulle vara så kul om hon kunde få ett stoföl för då fick vi fem ston av fem möjliga i år och så gör hon det! Helt otroligt. Hon har fått namnet Dot Com DW och är e: Hohenstaufen II - Dardel - Amiral. Bara en timme innan hade jag kollat på henne genom fönstret och då hade hon inte fölat så hon har nog väntat på att regnvädret dragit förbi och sedan när solen tittade fram lite grann lagt sig ner och krystat ut henne. Välskapt och välmående. Och full rulle på mig och Karin! Allt ser ut att ha gått bra och dom har varit inne i natt. Nelly ville dock ut i morse kan hälsas och det gick kanon och släppa henne med dom andra stona som också har föl...

Sugarbum med det första fölet som kom i år Sugarsmile DW samt Dardanella med det sista fölet som kom i år Dot Com DW. Ser ni storleksskillnaden... ganska ordentlig skillnad på dom ellerhur?

I morse... näää... I NATT gick jag och Karin upp 02:15... vad gjorde ni uppe då??? jo, vi skulle åka och lämna en vovvevalp på flygplatsen. Okristligt tidigt var det men vi kom iväg och halv fem var vi på flygplatsen i Dallas. *gäsp*. Men valpen kom iväg och vi kom hem vid halv sju... och störtade i sängen bägge två. ZZZZZZZZZZZZZZZZZZzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz. Vi sov iofs bara till nio. Sedan släppte vi ut Nelly och Dotty i hagen och började skriva blogg. Nu är planerna att vi ska åka till Grapevine med mammsen. Hon var så snäll och satt hemma och rastade hundar när vi var på Zoo och pga regnet så var hon ju hemma igår också så nu ska vi på uuuuutflykt. Så nästa blogg får bli imorgon... Hoppas att ni har orkat läsa hela vägen hit...

HÄ DÖ!

fredag 22 maj 2009

Halta hundar

I går kväll var allt frid och fröjd. Jag kom hem och skulle släppa ut hundarna. Men Co-Co vägrade gå ut ur sin bur. Hon brukar väl inte vara den snabbaste ut ur buren som så men när hon inte kommit ut ur buren på fem minuter fick jag ju gå och locka ut henne och då kom hon. Men hon var halt. Jättekonstigt halt. Hela hundens bakparti var liksom uppbullande och skevt på något sätt. Om man såg henne från sidan så såg hon överbyggd ut bak med jättesluttande kors och såg man henne ovanifrån så stack ena sidan in vid flanken och andra sidan ut. Herre jäklar tänkte jag. Vad är nu detta? Först var hon halt Vänster bak men efter ett tag tyckte jag mer att det var höger bak. Men det var jättekonstigt för hon gick mer som en orm. Det är så svårt att beskriva... Första tanken var nu har hon fått värsta höftdysplasin men andra tanken blev är det knät det är fel på? Så där höll jag på och vela fram och tillbaka. Det var väldigt märkligt. Så kom Japp och Hoppsan in och leken var i full gång. Hur fasen får man en nöt till att vara lugn????? Det går inte! Det är omöjligt. Men då verkade det inte som om det var något fel på henne. Jag ville inte ge henne något smärtstillande heller för jag vet att då leker hon ännu mer och jag visste ju inte vad det var. Det var så extremt diffust. Hoppades på att det skulle vara borta tills idag... förgäves.
I morse när vi vaknade var hon stel men fortfarande lite ormig i bakkärran. Nu kunde man mer se att det var höger bak som var värst men höft eller knä? Svullnad vänster sida - inbuktandes höger sida. Inget var logiskt. Vad hade hänt? Det var oundvikligt att ringa till veterinären och få en tid. Sedan ett par dagar har även Molly varit halt men vi har hållt henne på Rimadyl för att skjuta kostnaderna på framtiden. Men man kan inte prioritera så Molly fick också följa med. Klockan ett fick vi tid till farbror doktorn. I Mollys fall var både jag och mamma oroliga för att vi kanske skulle tvingas säga adjö till henne. Hon börjar ju bli ett par år gammal och hon har varit extremt grinig senaste tiden.
När vi kom dit började han med Molly. Det var en vikarie för ordinarie veterinärer som visade sig sedan vara veterinärprofessor på universitetet här i Dallas. Jättetrevlig äldre man. Först fick vi gå ute på vägen med Molly och så klart var hon inte så halt som hemma. Men det är inte så konstigt - hon hade nog lite Rimadyl i kroppen. Jag hade på morgonen ringt till Helsingborgs Djursjukhus och dom hjälpte mig att maila över röntgenbilder som togs där i Juli förra året så vi hade något att jämföra med. Det skulle senare visa sig vara helt suveränt. På dom bilderna såg veterinären att hon hade pytte pytte påbörjan till HD vilket inte är ovanligt i hennes ålder (hon är 7 år nu) men så röntgade vi om för att se vart vi stod idag. Positivt resultat! Oförändrade bilder. Det var knappt någon skillnad alls *puh*. Troligen har hon fått sig en känga eller något sådant och hon har lite ont och är lite stel i alla muskler och allt runt höft och rygg. Hon har ju trots allt en ryggkota för mycket men den kan man ju inte bara plocka bort. Så Molly ska vila och gå på Rimadyl i en vecka.
Så var det Co-Cos tur... veterinären höll med mig om att hon gick som en orm. Väldigt märkligt rörelseschema men lite mer halt på höger bak än vänster bak och frågan var om det var höft eller knä. Han palperade och fixade - ingen reaktion och han tyckte också att svullnaderna var väldigt märkliga. Röntgen för henne också... Gud så ängslig jag var. Hon är ju aldrig röntgad förut. Tänk om hon redan nu har HD - som Japp. Han fick det ju i den här åldern. Tänk om det inte bara var ett trauma. Tänk om dom hittade något som skulle opereras. Ni vet hur tankarna går... men efter ett tag kunde vi andas ut. Röntgenplåtarna såg kanon ut! Hon har jättefina höfter. Vi disskuterade lite fram och tillbaka om både det ena och det andra och helt plötsligt frågar veterinären "varför blir inte du veterinär?". Jag vart nästan helt stum. Frågan har kommit förut men från folk man känner lite mer än en man man träffat i tio minuter och än mindre från en professor... men jag tog det som en komplimang. Man kanske ska grubbla lite på det ändå... Kontentan för Co-Co var varjefall strikt vila ett par dagar och koppelpromenader och sedan är det Rimadyl för henne också... Så får vi hoppas att det här släpper för bägge vovvarna...

torsdag 21 maj 2009

Poolprojekt del 1

Idag vaknade jag på toppenhumör :D Jag har varit lite deppig i tre dagar, egentligen utan anledning men det släppte idag. Jag fick sova igenom hela natten efter att ha gått och lagt mig tidigt igårkväll. Släppte ut hundarna och gjorde morgonbestyret som vanligt. Idag märkte jag att även Daim var på himla bra humör. Jag tog en liten promenix med honom runt trädgården vilket han nog tyckte var skoj tills han fick grästaggar i tassarna. Det finns en grässort här som har som små små rosentaggar och det är inte skönt för hundarna direkt. När jag kom hem med honom trodde Hoppsan att det nu skulle vara hennes tur och jag ville inte göra henne besviken så det blev en promenix med henne också. Än hade det ju inte blivit så varmt. När det var klart gick jag till stallet och mockade dom två boxarna som var smutsiga. Det ska eventuellt regna i helgen och då är det skönt att ha det gjort. När jag stod där och mockade och svettades så kom jag på att nu jäklar vill jag ha en pool. Bara något man kan doppa sig i. Ringde mamma och när jag var klar med mockningen åkte vi iväg och köpte en uppblåsbar pool... sedan började projektet... ha ha ha... till en början gick det bra. Så skulle vi få ihop pumpen och det skulle man ju nästan vara ingenjör för att fatta hur man gjorde men med min och mammas fantasi så tror vi att vi gjorde rätt... Så började vi fylla vatten i poolen... den ska nämligen resa sig själv av vattnet är det meningen men vi såg att tji skulle vi få. Tydligen så var det inte tillräckligt slätt där vi hade tänkt oss så vi fick avbryta uppfyllnaden... Det var inte mycket vatten som kommit i poolen men tillräckligt mycket för att den itne kunde flyttas. Den var för tung. Så jag och mamma tog två skålar och började ösa... så... jag kunde inte hålla mig... jag bara var tvungen... VATTENKRIIIIIIIIG!!! Det var jätteskönt! I 30 gradig värmen så gör inte vatten något. Å så vi skrattade. Vi vart nog lika blöta tror jag. Men jag torkade fortare än mamma... När vi hade öst ut det mesta kunde vi flytta på poolen. Från ena vinkeln såg det jätterakt ut men nu när jag tittar på bilden jag tog efteråt så förstår jag varför det blev fjasko med vårt poolprojekt *ha ha*

Så här långt kom vi innan det började rinna ut i högerkanten... Delvis för att det är lite förstor nivåskillnad från höger och vänster sida (som inte sågs förräns jag såg det på den här bilden) och dels för att botten på pölen inte var tilräckligt slät... Så nu är frågan liksom, vad göra med allt detta vatten??? I morgon ska vi tömma pölen, ta fram vattenpasset och se om vi hittar en bättre plats för den... men badat fick jag. Jag slängde mig i med kläderna på och kastade vatten på hundarna som var bredvid staketet... jag hade jätteskoj - dom hade mindre skoj...

Så vårt poolprojekt får fortsätta i morgon - jag ska nu gå och laga lite middag till mig själv, börjar bli så smått hungrig!

onsdag 8 april 2009

Tre dagar senare

STOPPA TIDEN!!!! Jag hinner inte med! Det är inte en sportslig chans att hinna göra allt jag borde göra!

I måndags kväll åkte jag in till Dallas och sjöng i SWEA-kören. Jag var hur trött som helst. Det var länge sedan jag var så trött. Skulle sjunga upp i bilen och jag fick ta i för att över huvud taget få fram något. Kroppen bara stretade emot. Men när jag väl var där gick det väl lite bättre, kanske för att jag inte kände efter längre. Första framträdandet är i nästa vecka och det är ju inte så jättesvåra låtar men ändå! Innan vi skulle åka fick en tjej, Åsa, mitt mobilnummer - inte mer med det, vi satte oss i varsinn bil och åkte. Men det tog inte 30 sekunder så ringde Åsa och undrade om jag hade stannat... öhhh... qvack? Ja såg jag inte Lena och Helene vid bilen? Jag hade passerat en annan bil vid vägkanten, det stod två personer men jag tänkte inte mer på det. Var det dom? Jo sa Åsa. Jag vände och mycket riktigt var det Lena och Helene som hade fått punka på Helenes bil. Så Åsa vände också. Fyra svenska brudar skulle nu ge sig i kast med projekt byta däck klockan halv elva på kvällen. Men det gick ju finfint.... Eftersom det var dåligt ljus och en iPhone inte har blixt så blir bilderna inte särskilt bra direkt, ganska suddiga...

Åsa, Helene och Lena



Åsa och Helene pekar på




Den största av två spikar som hittades i däcket...

I går fick vi alla ett mail från en annan tjej i kören som också hade fått byta däck på sin bil eftersom hon också hade spik i däcket men jag verkar än så länge ha klarat mig *puh*.

I går fortsatte problemen med huset... meningen var att dom skulle komma och sätta in septitanken och dom kom det var inga problem med det MEN när dom började gräva kom dom en meter ner i marken och sedan var det totalt tvärstopp. Det är värsta stenplattan där. Dom grävde ett annat hål på en annan plats - samma sak. Två alternativ. 1. Beställa en tank som var flat men bred eller 2. hämta dynamit och spränga bort berget... det blev alternativ 1. Tanken kommer i morgon torsdag förhoppningsvis. Och det är bara att hålla tummarna för att regnet håller sig långt härifrån tills dess. Det ligger ett hot över stan att det ska regna i morgon, men det vet man ju aldrig... Killen som fixar insidan på huset blir klar idag varjefall så någon gång under dagen ska jag kunna börja flytta in saker varjefall. Han hjälpte mig att sätta upp en skylt igår, men jag har inte hunnit ta kort på den ännu men det kommer :)

På hästfronten har Dallas fått sig en känga på bogen och det har pga värmen blivit inflamerat så hon kommer att sättas på antibiotika ett par dagar. Jag ska gå ut och se hur det är med henne snart! Hovslagaren var här igår och jag kan bara säga att jag har återigen haft hovslagartur. Han är SUPER! Speciellt med Bumlan och Dallas som är lite ovana och rädda. Jag vart verklgien supernöjd med hans hantering av hästarna! Han gjorde också ett bra jobb med hovarna vilket inte gör det sämre...

Hundarna har det bra, Molly har börjat löpa vilket så klart är lite jobbigt men man har inget val... Det får gå...

Så det var en liten snabbblogg från mig!

Ha det gott

Kram

måndag 6 april 2009

Besök

Nu är det snurrigt... vet knappt när jag bloggade senast... lördags va?

Nåväl, helgen har varit rolig. Vi fick finbesök från Norge av Aase Jakobsen och hennes sambo Edgar. Aase är Japps uppfödare... Dom landade sent på kvällen så vi var inte hemma föräns vid midnatt. Då var det praktiskt taget bara att gå och lägga sig när man kom hem! I går söndag åkte vi till Canton igen. Det är ju lite speciellt att få se en del av en så stor marknad som det är där så vi trotsade kylan och blåsten (ca 15 grader men svinkallt pga blåsten) och åkte dit


Edgar, mamma och jag på shoppingtur

Självklart hittar man både det ena och det andra på en marknad... om ni undrar varför mamma inte har fått sitt visa ännu kanske ni kan få svaret här...

I LOVE MY MUM!!!!

Det kan tilläggas att hon inte köpte glasögonen...

Efter en lugn eftermiddag med lite fotografering av dalmatinerna åkte vi in till Terrell och åt middag. Jättesmarrigt var det :)

Aase och mamma

I morse var det upp tidigt. Halv fem ringde klockan och det var bara att väcka hundar och få ut dom. Vi var tvugna att åka vid sex för att Aase och Edgar skulle komma med sitt flygplan. Vi kom iväg och jag tror att Aase och Edgar hade gott om tid till att nå planet också. På väg tillbaka åkte jag till bilfirman och hämtade våra nya regskyltar till bilen.

Väl hemma la jag mig och sov en stund. Medans jag låg och vilade hörde jag att det ringde på dörren. Mamma svarade och efter ett tag kom hon tillbaka. Jag trodde i min enfald att det var han som skulle fixa insidan på mitt hus men jag hade fel. Det var någon kvinna från staten som undrade hur många som bodde här, hur många hus som fanns på fastigheten och undrade massa konstiga saker. Mamma förstod inte varför men någon form av inspektion för att se hur många äldre och hur många skolbarn eller något sådant fick hon det till att vara... väldigt märkligt. Vid elva väckte mamma mig så jag skulle vara vaken när en annan kille från fabriken skulle komma och fixa mitt hus :). Efter en 20 minuter rullade då trailern in. Jag och mamma stannade medvetet innomhus en stund för att se om det var samma kille som kom men efter ett tag såg vi att han inte började jobba och beslöt oss för att gå ut. Han kanske inte hade nycklarna till huset. Problem hade han mycket riktigt men hör och häpnad.... HAN HADE GLÖMT NYCKLARNA TILL TRAILERN!!! Jag trodde jag skulle smälla av. Nu vart till och med mamma förbannad. Han kunde inte göra något förräns imorgon bitti för han hade kört 4 timmar för att komma hit! Mamma och jag bara vände på klacken och gick in. Mamma ringde företaget som vi köpt huset från och dom vart helt stumma. Efter mycket om och men kom killen tillbaka in till oss och sa att han skulle försöka hitta en låssmed. Det visade sig i samtalet att han hade inte en aning om vad som hänt förra veckan. Så han förstod inte riktigt varför vi blev förbannade men förstod det snabbt när han fick tala med husföretaget och vi förklarade för honom varför vi reagerade som vi gjorde. Det visade sig att han hade fått arbetsorden i fredags eftermiddag och han visste inte vem som hade varit här heller... Vi hjälpte honom med ett telefonnummer till en låssmed och han åkte iväg. Efter ca 1½ timme kom han tillbaka. Nej låssmeden hade inte kunnat komma förräns klockan sex ikväll så den stackars killen hade tagit saken i egna händer och på något sätt fått tag i en såg och sågat av låsen så han kom in i trailern... Jag tror att han hade fått veta både från fabriken och husförsäljarna att han skulle in i sin jävla trailer idag hur han än löste det.... Så nu är han tillbaka och har satt igång och jobbat :)

Under tiden han var borta kom en annan bil inrullandes på gården. Jag gick ut och han skulle ta en av våra soptunnor (vi har två) för att han hävdade att vi inte hade betalat för bägge utan bara för en. Det är mamma som har haft med det att göra, det har varit två tunnor här sedan vi flyttade hit så jag gick in och hämtade mamma som gick ut och vart nu redigt irriterad. Hon förklarade väldigt bestämt för honom att om dom har fel i sina dataregister så är det inte vårt fel, men vi har betalat för två så det var bara att ställa tillbaka tunnan och be kontoret ringa oss innan dom tog något!

Det är verkligen troll ute den här måndagen... Jag ska nu gå coh fixa lite valpar och hundar. Ikväll ska jag åka tillbaka till Dallas och sjunga lite. Det är körövning igen. Ska bli kul fast man är lite sliten...

Ha det gott