Måndag - del 2

Hej igen!

Fortsättning på dagen... när jag var klar med bloggandet här gick jag ut och tog tag i ett problem som varit ganska så jobbigt... AGDA... Men nu jäklar skulle jag få maskinen till att funka. I går tjöt den om ett fel och efter ett mail till Sverige fick jag svar och hjälp med det problemet. Så idag började jag om. Då börjar hon tjuta om ett annat problem. Jag orkade inte ens gå och kolla vad det var för fel utan ringde direkt till Perry på ACG som med lite god vilja hjälpte mig igenom problemet och till slut fick vi Agda till att faktiskt börja brodera!!!

Sicken glädje det var att få henne till att börja jobba!!! Jag stutsade runt och jublade över att äntligen funkade maskinen!!! Nu kommer arbetet att gå lite mer effektivt när man har två maskiner att jobba med...

Halv elva var jag klar med broderandet... då hade jag gjort en ryggbrodyr och två bröstbrodyrer på en tröja, två brodyrer som ska bli örngott, en provbrodyr till mig själv och en provbrodyr till kund!

In och ta in valparna och sedan iväg till stallet igen och ta in hästarna...

Det var ruggigt varmt och dom ville in och ha mat nu! Det är skönt för dom att få stå i skugga lite och glo ut... Jag gick hem och hoppade i en väldigt skön dusch. Sedan åkte jag och mamma iväg till Mesquite, en förort till Dallas för att köpa lite material som hon ska ha till ett förkläde hon håller på att sy. Vi passade på att äta lunch och köpa vovvemat samtidigt

Halv fyra var vi hemma. Släppte ut dom stora hundarna en stund... ha ha... släppte... nä, rättare sagt sparkade ut dom. Inte hade dom någon som helst lust att vara ute. Efter en kvart tog jag in dom för då höll Daim på att spränga dörren. Sedan fick jag för mig att jag skulle koppelträna valparna... ha ha... först ut var Dumle... han har ju faktiskt gått i koppel förut till skillnad från dom andra.

Det var inga problem... tills vi kom till containern... där tog det tvärstopp, i med backen och vips var han ur kopplet... Cilla svor inom sig. Lika glad var jag för att grannarnas hundar höll käften och för att hästarna var inne. Men Dumle sprang inte så långt. Bara ett par meter ifrån mig men han vågade inte komma till mig för han trodde nog att jag var arg men det var jag inte. Tänkte mest på stackars Yens nya ägare som stod i situationen mitt inne i Dallas och hunden drog... men Dumle han började sakta dra sig hemåt så jag gick efter. Och till slut hade vi gått hem utan koppel och problem. När vi kom till dörren gick han snällt in i huset och så var den sagan liksom slut. Jag satte mig på golvet och han trodde fortfarande att jag var arg men efter en stund kom han fram och vi hade en mysig kelstund tillsammans. Jag vart riktigt imponerad över att han faktiskt gick hem. Han gick inte och nosade på Billan och Question som var ute och brydde sig inte heller om mammas hundar utan sprang runt mig i en stor cirkel. Sedan blev han utsläppt med Q och Billan. Nummer två var Candy. Tyvärr så la jag av mig kameran uppe på staketet när Dumle drog så jag fick ingen bild på henne eller Bounty. Men jag var smart nog att gå in i nedre hagen som vi kallar det för. Skulle samma sak hända för dom så var dom inom inhängnat område. Men det gick så bra så. Lite läskigt tyckte dom det var men sedan gick det prima för bägge. Det tog nästan en timme med alla tre vovvarna... så här glad blev Dumle när dom andra två kommit ut och dom kunde leka

Klockan var runt kvart i sex när jag och mamma gick för att släppa ut fölen. Det var inga problem med det men när jag skulle ta ut Hanniball upptäckte jag att han var helt sårig på bakbenen. Han har nog sparkat sig själv en del och i gallret mot väggen till där Dallas stod. Han var lite varm på utsidan av benet men det var ingen idé att hålla honom inne för han var inte halt. Man kan inte linda benen heller när det är så här varmt tyvärr. Ska ringa veterinären imorgon och se om dom har något liknande Socatylsalva. Någon förresten som vet om den salvan finns kvar på svenska marknaden? Har för mig att den försvann förut? Får hålla koll och se hur han är imorgon men någon träning för hans del blir det inte...

Nu har klockan hunnit bli typ sju på kvällen och kvar återstår väl egentilgen bara att valparna ska ha mat, dom vuxna likaså och kanske jag själv också. Sedan är det väl bara sängen så smått för att börja en ny dag imorgon...

Ha det gott folks!