Fest i tornado

Igår vart verkligen dagen med stort D... på väderprognoserna i veckan hade dom sagt att det var 20% chans till regn på lördag... jag tror snart att dom menar 20 liter regn... Mitt på dagen var det lugnt. Lonestargänget var på Canton och jag, mamma och Kjell (en av Lonestargänget som stannade) gick i lugn och ro och förberedde. Helt plötsligt får jag ett SMS... tornadovarning... nämen lägg av!!! Ringer mamma och meddelar och hon slår på TV'n. Strax därefter kommer "BREAKING NEWS". Då har en tornado slagit ner inne i Dallas, i stadsdelen Irving och Dallas Cowboys (vi pratar amerikansk fotboll för den som inte är insatt) träningsarena har rasat ihop. Flera människor skadade. Jisses amalia. Min telefon börjar ringa och tre stycken undrar om vi ställer in. Nähä sa vi, här står vi med mat för 65 pers så det gör vi inte. Vid tre kom alla tillbaka från Canton och vi följde tätt väderutsikterna. Och klockan sex kom gästerna. Men inte alla. Hela 40 personer uteblev utan att ringa och säga att dom inte kom. Det tyckte jag var jättetråkigt. Bara från djurkliniken uteblev 13 personer!!!

Det blev mörkare och mörkare på himlen och en av gästerna får ett samtal på mobilen om att en tornado slagit ner i Forney, som ligger ca 20 minuter härifrån. Vi inser att nu har vi eld i röven. Mina hundar är i mitt hus och måste sättas i säkerhet. Kay, som är den enda från djurkliniken som är här och Celina hjälper mig att få över hundarna metodiskt. Som tur var hade mamma förberett ett par burar som egentligen var tänkta till hennes hundar men nu fick ha mina hundar i sig. Vi hann preciiiiiiiiiis få in alla innan helvetet brakade lös. Och jag menar verkligen helvetet. Två tornados flög förbi, en på vardera sida mangårdshuset. Folk ställde sig i mitten av huset och tog skydd. Dom här tornadona gick i luften, inte på marken så ingen eller inget blev skadad. Jag själv hade fullt ös med hundar så jag var inte medveten om vad som höll på att hända utanför vilket nog var tur för jag hade fått panik annars. När det värsta var över kom maten fram på borden och folk började äta. Totalt var det 25 pers här (och 65 var beräknade). och visst vädret gjorde det lite lamslaget men jag tror att dom som var här hade det trevligt. Några bilder hann jag aldrig ta tyvärr... Det kanske kommer senare om någon mailar till mig bilder.

När folk hade gått och vi hade pustat ut hade klockan blivit runt 22. Vi beslöt att hämta våra saker (två av gästerna sov i mitt hus) och sova hos mamma istället, det var säkrare. Och det skulle visa sig vara väldigt tur för fy fabian vilket oväder. Det small och brakade och hade sig. Jag hade så dåligt samvete för att hästarna var ute men dom har skydd. På andra sidan så tror jag inte det hade gjort det bättre om dom stått inne i ett plåtstall som är så gott som öppet för det ekar fruktansvärt där inne och när det smäller så som det gjorde i natt så tror jag att dom fått mer panik av det. Jag har kollat alla hästar här på morgonen och dom har klarat sig kanon!

Vi har vi fått en liten större sjö och ett par mindre här på gården...

Vi har ingen "ö" i vår damm vanligtvis kan jag säga...

Hästarna har inte behövt att gå över ett dike eller en "å" för att komma fram och tillbaka, här brukar det vara massa plats...

Broderian har fått sjöutsikt...

Ska ni hem till mig, medtag då gummistövlar...

Gummistövlar var det... eller badkläder... bara att välja...

Hästarna klarade allt suveränt!

Crispy var glad över att få komma hem igen. Det glömde jag att berätta. igår på festen så ville hon inte vara inlåst med dom andra. Hon har ju fått lite klaustrofobi så vi frågade om någon hade något emot att hon var med vilken ingen hade. Hon var SÅ DUKTIG. Hon gick ett varv och hälsade på alla och sedan följde hon efter mig överallt! Folk kom och klappade henne, barn var här och vuxna bara älskade henne. Hon var så cool. Jag var så stolt över henne!!!!!

Den här häftiga stjärnan fick vi av Lonestargänget. En till mammas hus och en till mitt hus. Den här kom snabbt upp på mammas hus, så himla läckra!!!

Beviset på att mammas hus står kvar *fniss*.

Idag har det bara varit en lugn dag. Jag somnade en stund (eh... 2,5 timme) på mammas soffa tidigare i förmiddags och sedan har jag "skyfflat hem hundarna". Dom är väldigt trötta. Daim har inte sovit mycket inatt så han ligger här utsträckt och sover som en gris just nu. Hundarna tyckte det var lite obehagligt med ovädret så dom njuter nog av att vara hemma igen. Vi har en jäkla massa mat att äta och en massa dricka att dricka uppså nu lär det inte vara någon idé att försöka sig på någon bantningskur...